Nämnde jag att mamma länge har sagt att det ska snöa 2 maj? Tro fan att hon hade rätt! Nog för att det började snöa på dom flesta ställen idag, men det började faktiskt igår. Så nu vet ni vem ni ska skylla på.

Spåkärringen och världens bitchigaste katt, haha!

För övrigt har jag ringt runt som en jävla idiot idag. Jag har blivit hänvisad vidare flera gånger, men till slut blev det äntligen rätt. Har fått tid hos tandhygienist redan idag. Skönt att slippa vänta!

Vad hittar ni på idag då?

God morgon! Här tog det ett jävla bra tag att komma upp ur sängen imorse. Jag låg och drog mig mellan nio och tolv. Lite fail eftersom jag bestämt att jag ska försöka gå upp senast elva. Men men...

På tal om sova, så somnade brorsan arg för några dagar sedan och jag kunde inte annat än skratta.

Haha, hur kul?

Det roliga är att jag brukar skriva lappar till mamma (när vi bråkar/när jag är sjuk) och han har förmodligen snappat upp det. Det där var nämligen till mamma, eftersom han var sur på henne innan han gick och la sig. Haha!

Sorry för noll uppdatering igår, men jag tog tåget till Stockholm och umgicks med Anna hela dagen. Tyvärr var vädret trist (kyligt och blåsigt), men vi sket i det och drog till Goodstore för att köpa glass ändå.

Idag är en typisk söndag och det enda jag orkar göra är att nörda till You're cut off, haha! Vad hittar ni själv på?


Resten av bilderna från Gävle laddar jag upp senare. Sedan har jag tänkt att svara på några frågor från er också. Både i bloggen och i mailen. Men det får vi se när det blir av.

Ha en fortsatt bra söndag!

Hej hej allihopa! Vad hittar ni på idag då?

Bloggen hamnade lite åt sidan idag. Först och främst vaknade jag sent av ett sms från Tovan om att hon var på väg, så jag hann bara kliva upp och så var hon här. Sedan har vi tagit en promenad, jag har klippt hennes hår och ja... vi har haft kul helt enkelt.

Gammal bild på mig och Tovan

För övrigt gick det jättebra med Milton sist jag pratade med Anna och hon sa att hon skulle ringa om det blev något problem, så det verkar fortsätta gå bra. Så jävla lättad!

Eftersom jag har varit så jävla slö på senaste tiden och Anna är en så jävla bra vän kommer hon att ta hand om Milton i helgen. Om han inte är pain in the ass, vilket han kan vara när han testar folk. Men förhoppningsvis ska han fatta att det är Anna som bestämmer och därmed vara så mysig som han är på bilderna nedan.

Nu väntar jag bara på att hon ska komma hit. Det har ju varit snökaos inatt, så man vet ju aldrig när hon kommer fram. Förhoppningsvis inte alldeles för sent, för jag vill ju hinna umgås med henne ett tag också.

Det blev inte bara en promenad med Alex, utan även klippning av hans hår. Jag klippte topparna lite bara. Handlade gjorde vi också, eftersom jag bestämde att det skulle bli tacos idag. Yes, tacos på en måndag! Och som vanligt kom Sinead förbi. Det hör till att han gör det när vi käkar tacos, hehe!

Vädret var för övrigt jävligt skönt. Jag var snarare varm än kall. Mina fötter däremot, dom strejkade.


Simon kom också. Inte för tacos, utan för att hämta mina bebisar. Så nu bor inte Hedvig och Brotha här längre, utan befinner sig numera hos fina, fina Simon!

Är det bara vi eller ser tummen jävligt skum ut?

Förresten däckar jag snart. Jag har varit vaken hela natten och hela dagen. Jag fattar inte hur jag har orkat.

Update: Det ska vara ett pekfinger, inte en tumme.

Syrran piercade tungan idag och direkt när vi kom dit "skrek" (ropade) Pete på mig och syrran började snacka svenska trots att han bara kan engelska, så jag fick välja kulstorlek eftersom syrran ville ha "normala" och inte visste vad hon skulle säga. Och Sue höll på att svimma, så jag fick hålla i henne och det roliga var att det var på grund av feber, men kunde verka som att det var på grund av att hon såg Ash bli piercad.

Men bäst var ändå när Sue trodde att Pete bodde i USA. Jobbigt pendlande i så fall, haha! (Och hon tyckte att jag var knäpp som gick igenom alla gott & blandat-påsar för att hitta en med mycket lakrits...)




Milton halkade när han skulle hoppa av bussen också. Det var en fet snöhög precis utanför och han lyckades inte riktigt hoppa på den = han åkte ner. "Men OJ!" hörde jag folk säga, medan jag började skratta. Schyst matte!

Hahahaha, jag dör!

Syrran och Sue pratade med en snubbe på chatroulette och dom har SÅ dålig engelska. Jag kommer få sixpack!  "Icebear" (isbjörn), "ten minutes till" (tio minuter till), department (lägenhet). Och dom planerar att flytta till Los Angeles för att plugga till lärare... HAHAHA!

Igår när jag satt i mitt rum trodde jag att Milton ylade som en idiot, men det var tydligen bara syrran och Santhra som sjöng. True story. Hahahaha!

Anywaaay... idag ska jag dra iväg igen. Denna gången för att köpa ett nytt halsband och en spårlina till Milton. Eller åtminstone se om det finns. Och en parfym till mig. Jag tänkte köpa den igår, men sket i det. När jag kom hem ångrade jag mig som fan och självklart var den dyrare på Internet. Så det blir Stockholm en sväng igen... Fan!

Kolla bara på mammas och Martins egendesignade pepparskakshus. KOLLA RÅÅÅÅ!!!

Jag har varit vaken ganska länge, men Niklas kom hit igår och därför har jag inte orkat uppdatera något idag. Han drog dock nyligen iväg i kostym-outfit. Haha fatta, jäveln kom i full kostym igår! (Eller full i kostym, det funkar också...)

Milton blev så överlycklig av att "pappa" Niklas kom att han ylade som en idiot, hade sönder gallret och lät mig inte sova inatt. Niklas sov däremot som en stock. Tills jag väckte honom och bad honom att lugna ner mig, vill säga.

Jag behöver nog inte säga att videon är gammal, för jag tror att varenda unge fattar att det ligger tusen liter snö på backen här och att det är alldeles för kallt för att gå runt sådär.

En favorit av miljarder? Hm... Jag skulle nog kunna säga alla minnen med Tovan, eftersom hon är bäst på alla sätt och vis. Eller så säger jag bara när jag lärde känna Tovan, vilket var när jag började i gymnasiet. Eller så säger jag hela gymnasietiden, för fan vad jag saknar den tiden enormt!

Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden och stanna där. Med Tovan, Mimmi, Elli, Anahita, Robba, Tezz, Stephie, Martina, Monika, Robin, Andreas och alla andra underbara människor.




En sak som jag verkligen önskar är att jag hade fått säga hejdå till en av världens bästa lärare -> Mikael Gappo <- innan han plötsligt slutade, samt berätta vilken bra lärare och människa han är. Han betydde mycket för mig.

Alla ni som går i gymnasiet, ta fan vara på tiden!

Syrran skrev jag ju om i förra inlägget, så nu tänkte jag skriva om mina brorsor.

Min äldsta brorsa är 15 år och vi är homies. Han bor bara hos pappa, vilket är sjukt tråkigt eftersom jag gillar att "hänga" med honom. "Hänga" = sitta hemma i soffan och bara glo, hitta på high five-grejer och slåss. Man skulle nog kunna säga att vi är mer som två brorsor än syrra och brorsa och vi är nog mest lika, han och jag.
Han kallas för Sinead och det är för att jag vände på hans namn (Dennis) och det blev "coolare" med Sinead (uttalas dock som Sinned). Och precis som syrran har jag och brorsan en egen låt: Westlife - Mandy, eftersom jag alltid sjöng Sinead istället för Mandy för att irritera honom förut. Det är lite av min hobby, haha!

Barre, Sinead och Kludde

Min yngsta brorsa är 9 år och har hundra olika smeknamn. Dom flesta har jag kommit på och det mest använda (av alla) är Barre, men även Surre och Surrelito används (mest av mig).
Han har alltid älskat rosa, så mitt mål om att han inte ska fastna på att saker är tjej- eller killsaker går bra. Jag minns när han sa "Visst finns det inga tjej- eller killfärger?" när han var liten. Kan ni förstå hur stolt jag blev eller? Och ännu mer stolt blev jag när han ville måla sitt pepparkakshus lila och rosa (se bild nedan). Det är skönt att han hajat att han får gilla vilken färg han vill, även om vissa ser det som en tjejfärg.
Vi har ingen egen låt, men jag brukar sjunga "Su - su - su - su - SURRE!" ibland.

Barres pepparkakshus (Ja, han heter Marcus egentligen)

Nummer 11 på listan är att skriva om mina syskon och eftersom syrran fyller år tänkte jag att hon kunde få ett eget inlägg och så får brorsorna dela på ett sedan.

 

 

Jag och syrran är helt olika, men går ändå väldigt bra ihop. Vi brukar fjolla sönder och är sällan seriösa. Vi brukar dessutom göra saker som makes no sense och tycker att det är roande. Som när vi ändrade namn på Facebook till Mary-Kate White (jag) och Ashley Brown (syrran). Något mer kan jag fan inte komma på just nu, för det är random saker som dyker upp helt poff. Oftast mitt i natten och det är som sagt helt meninglösa grejer.

Vi använder inte våra riktiga namn på varandra. Hon heter Kludde och jag heter Torkel, men kärleksfulla smeknamn som sär, fettolid, fuling osv brukar också användas.





Den här sjunger vi på jämt = det här är vår låt:

Det blev ingen träning idag. Jag orkade verkligen inte. Så jag slöade med brorsan istället och när jag väl fick lite ork i kroppen drog jag iväg och köpte present till syrran. Sedan svullade vi pizza och min mage dör.

Nu väntar vi på Idol. Jay Smith ska köra Creed, ett av världens bästa band. Det kommer bli awesome!

Jag var alldeles för upprörd för att skriva det här igår, så jag tar det idag istället.

Min bästa vän: Tovan

Vänskapen mellan mig och Tovan är för stor för att beskrivas i ord. Hon är mer än bara än vän och en bästa vän, hon är min andra hälft och blodsyster (vi böt blod när vi var yngre). Hon är min ängel och det finaste jag har. Hon vet allt utan att jag behöver säga något och jag dör lite inombords bara av tanken att hon skulle försvinna.
"Jag älskar dig" är något som jag har problem med att säga trots att jag känner det, men att säga det till Tovan känns inte konstigt alls. Det känns mer naturligt att säga det till henne än någon annan (mina föräldrar inräknade).

För övrigt vore det fel att inte nämna Alex, för trots att min och Tovans relation är överspeciell tror jag att Alex är den som känner mig bäst som person. Tyvärr kan jag inte säga "jag älskar dig" lika lätt till honom, men det kändes så sjukt skönt när han sa det till mig och fick mig att låta honom veta att jag gör det. Jag hade nog inte klarat av att säga det själv. Jag är sämst på att visa känslor, men känner gör jag.

Det allra bästa med dom två är att dom betyder precis lika mycket för mig oavsett om vi ses varje dag, en gång i månaden eller en gång per halvår. Jag behöver inte träffa dom jämt för att veta att dom är bäst.

9-åriga brorsan ville tydligen ha en blogg, så jag fixade en till honom och idag har han lagt upp lite musik.
Nu sitter han och "målar" ett pepparkakshus, så det kommer upp lite bilder på det imorgon också. Det blir riktigt snyggt, det måste jag ju säga!

Klicka HÄR för att besöka honom och kommentera något snällt så att han känner sig välkommen!

Jävlar vad sent det blev idag! Att vakna klockan 18 är sent t o m för mig. Men men... shit happens! Därför tänkte jag inte haka upp mig på det, utan istället svara på nummer 5 på listan.

Vad är kärlek?

För att vara helt ärlig har jag ingen aning. Jag vet inte ens om jag tror på kärlek. Jag är inte den personen som älskar någon och "lever för" den osv. Jag är inte så bra när det kommer till känslor och jag spyr på kärleksfilmer.
Det närmaste jag kommer kärlek skulle jag nog säga är till familjen och närmsta vännerna. Det är ju kärlek det också, även om det inte är det första jag tänker på när jag hör ordet "kärlek".

Jaha... vad fan berättar man om sina föräldrar då? Let's see...

Pappa är 45 år, svensk och träningsnarkoman. Han var en gång i tiden långhårig och lyssnade på awesome musik. 80-tal och bra jävla rock. Nu är han flintis och lyssnar på allt (t o m Christer Sjögren!). Vi HADE alltså musiken gemensamt, men inte längre. Däremot har vi Brynäs kvar, eftersom pappa gav mig en Brynäs-tröja som liten och fick mig att glo på ishockey-matcher med honom.

När folk ser min pappa tror dom ofta att han är tuff och hård, men när man lär känna honom är han mjuk, snäll och töntig (på ett bra sätt). Han är grym på att få folk att skratta och kommer med dom fulaste kommentarerna man kan tänka sig. Som när jag och Frida (min kusin) skulle käka tacos och pappa åkte dit för att lämna tacosås eller vad det var. "Vilken bra farsa man är, förstör håret och grejer!" (Det regnade och pappa är som sagt flintis)

Mamma är 43 år, finsk och envis. Hon är lite som mig. Eller så är jag som henne... Hon lever nämligen också efter "skam den som ger sig". Jag skulle dock vilja säga att jag vinner gällande envisheten, hehehe! Och en annan likhet är att vi har en färg som kännetecknar oss. Jag har rosa, hon har orange.

Hennes musiksmak suger. Tänk er Lady Gaga, Shakira och annan irriterande musik som ofrivilligt fastnar i skallen.

Mamma är för övrigt den som lärt mig att ge fan i vad folk tycker. När jag var yngre sa hon nämligen "alltid retar det någon" och det har jag gått efter sedan dess. Jag gör vad jag vill, ser ut hur jag vill osv och folk får tycka vad fan dom vill om det! Alltid är det någon som stör sig, så varför bry sig?