Joh: Jag undrar är det något som utlöser när du mår dåligt eller det bara går upp och ner av sig självt?
Hoppas du mår bättre snart, psykiska grejer är tunga att gå och bära på..

- Först och främst: Tack så mycket!

Angående frågan så är svaret både och. Självklart utlöses det av händelser som för alla andra, men det kan komma "out of the blue" också. Därför kan jag inte planera saker. Jag vet aldrig hur jag mår. Jag kan vara skitglad när jag lägger mig och vakna upp och känna att jag lika gärna kan lägga mig och dö. Eller tvärtom. Det växlar otroligt mycket - och snabbt. Inte bara över natten sådär, utan flera gånger under dagen. Är jag t ex skitarg kan jag bli glad igen på några minuter utan att det har hänt något. Det är svårt att förklara utan att det låter som ett "normalt" beteende. Tänk dig humörsvängningar gånger tusen. Och totalt okontrollerbara.




Eriiza: Tack för att du skrivit den här texten, nu vet man mer om dig som person.
Att du är en överlevare, och vägrar vara ett offer.
Starkt av dig att vilja gå emot diagnosen, istället för att låta den krossa dig !
Och DBT är grymt bra, svårt ofta, men bra, hur går det för dig med DBT:n ? =)

Dina inlägg om diagnosen har bara varit bra, tycker jag. =)
Jag undrar lite om hur du hanterar vardagsångesten idag?

- Tack för din kommentar, den värmde!

Det går bra med DBT:n, men nu har jag faktiskt avslutat den för att jag ska flytta den till Gävle. Jag kommer bara att gå på samtal två gånger till (avslutningssamtal), men hoppas att jag får börja DBT även här. Annars får jag hoppas på KBT.
Hur jag hanterar vardagsångesten vet jag inte riktigt. Jag försöker väl gå emot den så mycket jag bara kan. Vissa dagar lyckas jag vinna, andra dagar vinner den. Om jag förlorar försöker jag bara stå ut, eftersom det inte finns något mer att göra. På senare tid tycker jag att jag har vunnit mer än vad jag förlorat, även om ångesten finns inom mig konstant.