JAAA! Jag är riktigt stolt nu. Milton hade varit jätteduktig! Han hade käkat lite tapet och Nintendo DS (lite bitmärken bara), men annars var det ingen fara. Inget ylande, morrande eller skällande, utan min goa Milton.

Visserligen tog Simon honom en sväng, men mamma hade honom själv ett bra tag och då var han snäller. Men Milton frös tydligen som en gris när dom var ute, så jag måste fixa ett täcke till honom så fort jag får pengar. Det som vi fick av Ellinor är fortfarande för stort, tyvärr.

Nu ligger han i syrrans rum. Tror jag. Det var där jag såg honom sist i alla fall. Snutten min.

Problemet nu är Tchicita, mammas och brorsans katt. Hon fräser och har t o m attackerat Milton en gång, vilket gör att man alltid måste hålla koll på var hon är. Tur att man hör henne... Det fula är att vi har fem (ibland sju) katter här och alla andra är okej med Milton. Men hon, hon är sär. Visserligen hatade hon Max och Random/Frans (Martins katter) i början, så hon vänjer sig nog snart. Hon är ju inte så van att Milton strosar omkring i hela lägenheten. Annars byter jag gärna ut Tchicita mot Max, som jag för ett tag sedan tyckte illa om. Nu är han plötsligt underbar.